Vi
kom ut från gymmet i Majorna. Klockan var mycket. Så typiskt oss
att ramla ut från gymmet lite halvt svettiga och härliga efter
midnatt en onsdagskväll i maj.
Staden var lugn och ljummen, himlen var fortfarande ljus. Vi gick längs gatorna.
Staden var lugn och ljummen, himlen var fortfarande ljus. Vi gick längs gatorna.
Vi
skrattade och sprang efter varandra som om vi vore barn på nytt.
Fria och lyckliga. Du kom ifatt mig, tog tag i mig. Vi skrattade, sen kysste du mig. Fjärilarna från maggropen flög upp till huvudet
och gjorde mig yr. Jag tappade fotfästet och ramlade omkull mitt på
gatan i din famn. Vi skrattade och jag älskade varje sekund. Du drog upp mig
från gatan. Vagnen kom och vi sprang det snabbaste för att inte
missa den. Vi hoppade på den och kom fram till Järntorget och du
lyckades övertala mig att följa med dig till din favoritbar. Ja
tror bara det är du som skulle kunna övertala mig till att gå in
på en bar svettig i mysbyxor. Vi levde.
No comments:
Post a Comment